Det är sant. Hösten är faktiskt här. Jag har försökt att finna ursäkter för att det inte riktigt dags än. Solen skiner lite för mycket. Men igår blev det så tydligt, när jag gick en promenad i vår fina skog. Färgerna ljuger inte. Löven ramlar av och träden blir mer och mer nakna. Men jag kände ett lugn som jag inte hade väntat mig. Vintern kan ju annars kännas lång, kall och lite jobbig faktiskt. Men jag har bestämt mig för att acceptera det. Det är mysigt med höst. Nu får jag ta fram mina varma jackor, som i år är väldigt färggranna. Ni ska få se.....NIKE, såklart. Tänder ännu mer ljus än vanligt, morgon och kväll. Dricker varmt te och låter allt bara vara. Det känns skönt. Hoppas den här känslan kan stanna kvar länge. För då känns de 5 mörka månaderna som vi har framför oss helt plötsligt inte så långa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar