måndag 15 februari 2010

GULD!!!


Otroligt!! Såg ni? Vilket lopp. Vilken prestation. Vilken tjej. Så otroligt spännande och vilken glädje. Jag är så imponerad av alla dessa idrottare som kämpar och brinner så för sina grenar. Vilket engagemang!!! Tror jag ska ta och inspireras lite mer detta OS 2010. Har börjat titta mer och mer och det är verkligen helt otroligt vilka människor. Dessa prestationer som sagt!

Grattis Kalla!!! Nu är vi en stolt nation! Guld värd, det är du! Grattis!

söndag 7 februari 2010

Så var det dags igen. Schlager febern slår till!

Igår började cirkusen igen. 6 veckor av schlager! Eller melodifestival, som man fint kallar det. Men det är ett enda stort jippo! Som låtskrivare skickar jag och tusen andra in låtar år efter år och tydligen är de inte bra nog för att komma med. Men efter att ha sett första del-tävlingen så stämmer inte det. Hör många låtar varje år och de passar lika bra som andra i den här så kallade tävlingen. Är jag bitter? Jag vet inte......klart man vill vara med och tävla, om det är en melodifestival. Reglerna har ju ändrats och det är inte längre bara låten som tävlar. Nu är det en artist och hela numret som har stor betydelse. Så det är som vanligt upp till musik-gudarna att bestämma när / om man får vara med. Så många som borde få vara med. Hade några väninnor över igår och det var så kul att kolla med dem. Speciellt eftersom några alltid, av princip, bojkottar hela festivalen. Kommentarerna haglade och vi skrattade gott. Är mycket glad över att Al Fakir gick direkt till final, då jag är ett stort fan av hans musik och låtskapande. Underbar och älskad är han!!! Av hela Sverige. Sen tyckte jag att Pain of Salvation kom med kvällens stora överraskning. Så coolt! Såklart man väntade på att bandet skulle börja spela. Riktigt diggade låten, urfin. Det fanns underhållande nummer. Linda Pritchard sjunger som en gudinna och Jenny Silver hade en bra låt, som dock behöver spelningar för att förstås, tror jag.
För övrigt så konstaterade vi att man kan skippa 4 lördagar och spana in finalen istället. Det siktar jag på.

Schlager-feber..... nej, tack! Jag ska inte låta den här cirkusen styra mina 4 kommande helger. No thanks!

Men tack för rolig underhållning.

onsdag 3 februari 2010

HAPPYLAND ALRIGHT!

Jag har kommit på vad det är. När jag först fick se Amanda under Idol-tiden, så var jag imponerad. Hon var ju sååå cool och fresh. Något nytt, ärligt och härligt. Sen blev jag lite trött på vissa beteenden som hon hade för sig på scenen. Helt plötsligt tyckte jag mest irriterade mig på henne. Men nu inser jag vad det var. Den här tiden har jag förvirrat mina känslor angående unga fröken Jensen. Hon irriterar inte mig. Jag har ju för fan varit lite avundsjuk på henne. Hon är ju för jäkla bra!!! Sjunger med hela kroppen och hjärtat, precis som jag tycker om. Sen så skriver hon riktigt bra låtar med texter som berör. Hela hennes personlighet är mysig, på något sätt. Hon verkar ha fötterna på jorden. Såg något reportage för några veckor sen och då, efter att ha hört så mycket om henne, började jag lyssna ordentligt på hennes skivor. WOW!! Jag skruvade upp HAPPYLAND på högsta volym och det är fortfarande den låt jag spelar för tillfället. Grymt skönt gung och härlig energi. Hela skivan är bra. Riktigt bra. Idag såg jag
"De kallar oss artister" på SVT2 och jag kan nu erkänna fullt ut... Jag riktigt diggar Amanda Jensen. Jag är inte avundsjuk längre. Kommer inte kunna någonsin sjunga som henne. Och det är helt ok. Jag sjunger ju på mitt sätt. Idag beundar jag henne och njuter av hennes talang. Hon kommer gå långt, denna tjej. A star all the way! All lycka till, Amanda. The world is at your feet!


måndag 1 februari 2010

Vad är det som händer?


Jag har haft många tillfällen att skriva den senaste veckan, då hjärnan har varit överfull av tankar. Men det är svårt att ens formulera det som snurrar runt. Haiti, är självklart en stor händelse som har påverkat de flesta av oss på något sätt. Ja, man kan hoppas att det påverkar oss. Det borde det göra. Det påminner mig om vilket samhälle jag lever i. Vilket lyxigt, rikt och relativt tryggt samhälle jag lever i. Den misär människorna på Haiti går igenom är så svår att greppa, den är så enorm. Denna grymma tragedi. Det är så stort och jag känner en stor sorg och medlidande för alla som är där borta. Tack alla artister och andra offentliga person som tar nytta utav deras position för att samla in pengar till de behövande. Hade jag haft samma ställning, så skulle jag gjort samma sak. Just nu är jag glad att jag har pengar att donera. Det hoppas jag att alla kan göra. Alla bäckar små.....

Sen "Polis-skandalen". Jag vet inte var jag ska börja? Det är så absurt och sjukt, så jag blir helt matt. Förbannad faktiskt. Äcklad! Fy fan!! Hur kan detta hända? Att det finns grymma, samvetslösa människor som utnyttjar kvinnor och barn på alla olika hemska tänkbara sätt är hemskt nog. Men självklart så blir det bara värre. Män i maktpositioner! Jag blir som sagt helt matt och äcklad!!!! Härvan blir bara mer och mer invecklad och mer hemsktheter avslöjas. Jag vet inte annars vad man säger. Sjuka människor!! Hur kan era liv ha gått så snett så att ni kan behandla andra människor på detta vis. Sjuka!!!

Ja.....det är bara några av de tankar som snurrar runt. Kanske snurrar det för mycket. Jag försöker fokusera på det goda och kärleken som finns i människan. Jag vet att det finns gott! Jag vet att kärleken vinner till slut!

Men ibland blir det bara mörkt. Då tänder jag ett ljus för de drabbade.